Addiswa

Som flesta av er vet så har jag ett nytt jobb. Jag jobbar på resursbiblioteket för döva och jag tycker det är ett spännande jobb. Man arbetar med olika saker som är viktigt och det är bland annat att ha koll på kulturdepartmenten som beslutar om olika medel till olika projektverksamhet. Resursbiblioteket för döva är väldig viktigt för vi bevakar material, böcker som ska översättas på teckenspråk.

Jag jobbar på 4:e våningen och har ett eget rum som jag delar med min kollega Helena som jobbar 25%. Jag trivs bra även om jag tycker att mycket är nytt och att man får uppleva så många nya saker och att man dessutom ofta är ensam bland hörande. Det finns två döva som jobbar där men att de jobbar mer på första våningen.

Jag har aldrig tänkt på att hörande verkligen kan vara högljudiga och jag menar verkligen att de i vissa stunder kan vara mer högljudiga än döva. Jag har arbetat på Tullängsskolan i 4 år och där har man inte tänkt så mycket på hur mycket döva för oväsen och jag antar att jag är rätt van med det eftersom jag dagligen använder teckenspråk och att  många av oss gör det.

På jobbet är det helt annorlunda - när jag i början satt och fikade med mina kollegor så slutade jag efter några gånger att fika med dom. Jag klarade inte att hantera så mycket prat det är runt omkring. När man fikar är det ofta mer än 10-15 personer och i fikarummet finns det två stora bord med många stolar på varje bord. På fikastunderna är det ju självklart att alla vill prata om olika saker

MEN jag har aldrig tänkt på att de kan prata så högt mot varandra och jag tycker det är otroligt. När några personer pratar med varandra så höjer automatiskt en annan grupp som pratar med varandra, och är det fler små grupper som för dialog med varandra så höjer de automatiskt och till slut kan det vara otroligt högt. När en kollega pratar med mig så har jag nämligen svårt att koncentrera mig på grund av alla ljud som kommer in i min hörapparat, jag hör alltså fnitter, skratt, prat och prat och där sitter jag och försöker fatta vad min kollega säger. Jag kan ju inte stänga hörapparaten för jag måste ju också höra vad min kollega säger.

Det har gjort att jag till slut bestämde mig att inte fika samtidigt som dom för jag får ofta huvudvärk efteråt. Så jag väntar lite och när flera har gått och några sitter kvar så fikar jag.Ibland fikar jag med mina två döva kollegor som aldrig fikar med hörande utan har sina egna fika stunder. Det gäller samma med lunch så jag väntar tills det är få som sitter och äter.

Frågade en hörande väninna om det och hon sa att det är så - hörande kan föra mycket oväsen och vara högtljudiga, men att det blir så automatiskt när man inte vill bli störd av någon annan som sitter och pratar att man automatiskt och på omedveten sätt höjer sin egen röst. Hon jobbar själv med döva och säger också att hon tycker hörande för mer oväsen än döva och att det kan vara jobbigt då och då.

Intressant tycker jag...