....

Jag har inte hunnit blogga, men sen har jag ju haft tankar på att göra uppehåll då jag inte känner för att blogga så mycket som jag tidigare gjorde.

Veckan har gått fort och man börjar inse att det är så kallt ute och jag tycker det är otroligt för sommaren var ju här och vips är det grått och trist ute, men vad gör man åt det.

I veckan var vi värdfamilj till en trevlig tjej från Holland som besökte Sverige och Risbergskaskolan. Channie är med i utbyttesprogram och i vår åker hon till Holland och stannar hos tjejen som vi hade. Tycker det är bra med utbyttesprogram och jag antar att Channie nu längtar att få åka till Amsterdam så hon räknar nog dagar och månader :0)

Tidigare i veckan har jag fått en underbar besök av en vän jag inte träffar på 17 år!!!!.. Det är otroligt och jag är så glad att man har fortfarande kontakt alla de år som gått . Jag och barnen fick besök av



Aaron Kubey och sist jag såg honom var han en liten pojke så jag fattar inte riktigt att han blivit så stor och en snygg ung man. Aaron kommer från USA och bor i Connecticut som ligger nära New York och han arbetar som regissör/teater producent för National Theatre for the Deaf - motsvarande Tyst Teater som vi har i Sverige.

Jag lärde känna Aaron när han var 9-10 år gammal genom hans syster, Diane. Diane och jag var rumskamrater när jag läste ett år som utbyttesstudent på Model Secondary School for the Deaf - High School Year. Det var 1986 så det var evigheter sen, men Diane och jag blev som systrar och jag åkte några gånger hem till hennes familj som bodde i Chicago och där blev jag liksom en i familjen och familjen var en stor stöd för mig på den tiden.

Är glad att jag fortfarande har fin kontakt med Diane och hennes fina familj. En kväll ringde Aaron upp Diane via Skype och vips så kunde vi se varandra och vilken härlig känsla - att få se Diane så långt bort "over there" och vi pratade, skrattade och tog upp en massa minnen vi hade tillsammans. Det var en underbar kväll och fick en härlig dag med Aaron.



Tidig på morgonen så följde Aaron med mig för att lämna Colin och Yannick på fritids och på så kort tid hemma så fick de tre en fin kontakt. De skrattade och busade och förstod varandra trots att Aaron pratade på Engelska och även tecknade på Amerikanskt Teckenspråk. Killarna gillade verkligen Aaron och såg upp till honom så det var härligt att få se dom tillsammans. Synd bara att det blev så kort så kort, men vi hoppas att de får ses igen någon dag och få busa mer med varandra.

Veckan gick fort och det var en bra vecka med att få prata på Engelska, Amerikanskt teckenspråk och Holländska!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0