...
Barnen har höstlov och jag kommer att jobba måndag, tisdag och onsdag och sen får man vara ledig i två dagar.
I morgon längtar jag att få röra på mig - hittade en annan sida som jag gillar och det är exakt vad man gör, men det finns mycket mer då det är 60 min träningspass. Här ser vi uppfinnaren Beto som leder så kolla här:
Ni vet väl att ni kan prova på måndagar kl 19.30 på Karl Johans Skola?. Jag finns där alltid på måndagar så om ni är sugna på att prova så kom bara och bra om ni kommer ca kl 19 så det är populärt. Dropp in pass kostar 80kr!
Jag har anmält mig till Zumba party en lördag från kl 11-15.30 och får då köra 3 olika pass och jag längtar!!
Är lite bekymmrad!
Sitter på tåget på väg hem från Stockholm där jag varit på seminarium. Det var en intressant dag då man diskuterade om Tillgänglighet på Teckenspråk.
Som vanligt tog jag med mig min mini laptop för att kolla mail och lite annat. Fick mail från Colins lärare idag och blev bekymmrad över att läsa om vad som händer med Colin.
Colin har börjat bli trotsig och lyssnar inte på fritidspersonalen och är uppkäftiga mot dom och till och med retar sin lillebror och andra barn. I dag gick han ut från skolgården och läraren fick ta ett allvarligt snack med honom
Funderar mycket kring Colin och tror faktiskt att han inte mår så bra inombords. I måndags fick jag veta från en mamma som tog med Colin till träningen att Colin hade sagt att han var trött och inte orkade spela så mycket då han tränade fotboll. Han berättade för henne att han inte sover så bra på grund av att han saknar sin pappa så mycket
Så jag undrar om det har något samband i vad han gör på skolan nu och inte uppför sig som han annars brukar. Kan bara säga att han faktiskt saknar sin pappa och gråter ofta och undrat över varför han inte varit hemma hos honom på ett tag Jag tycker synd om honom och lillebror som längtar efter sin pappa så, men vad ska jag göra när han jobbar så mycket eller ofta säger att han inte har möjlighet att ha dom? det är bara att stödja killarna och att vara där för dom och jag förstår speciellt Colin för han har inte varit sig lik på sistone. Får seperationsångest när jag ska iväg på ärende och gråter så fort jag ska bort så just nu tycker jag det är synd om honom och är bekymrad över det.
Hans lärare, fritidspersonal och jag ska ha ett möte för att diskutera om Colin och jag hoppas på något sätt att han kommer på fötter igen och blir en gladare kille igen för just nu känner jag inte min fina Colin för han mår inte alls bra
Älskar dig min grabb..
Flesta!
Men tänk att tiden gått så fort - de var ju mina söta små flickor och självklart är de mina söta flickor än.
På bilden är båda 2 månader gamla och bilderna togs i USA.
Dagens fråga!
Dagens fråga till er:
Vem av de är mina töser? Athina eller Channie eller Channie eller Athina - gissa ni!!!
båda är exakt 2 månader gamla:
Bild 1
Bild 2:
Trevlig och intressant helg i Uppsala!
Som några av er vet så är jag aktiv i Svenska Kyrkans teckenspråkiga arbete och i helg var jag i Uppsala för att medverka på Nationella forumet som Svenska Kyrkan ordnar varannan år.
I år var det extra roligt att få se så många ungdomar som var med och det glädjer mig och de hade sin ungdomsmöte där så det var en perfekt kombination.
Det var intressanta diskussioner om Kyrkans arbete - flerspråkiga arbete inom kyrkans verksamhet och hur det är att joba som diakon.
Visar bilder som tyvärr är dåligt då det kommer från min mobilkamera - har inte riktigt fattat hur man ska ta bra bilder från den men nåväl gjorde så gott jag kunde. 
Alltid trevligt att få en fin välkomnande där det står mitt namn. Tänkte samtidigt på att när jag var väldig aktiv i SDU så var hotellet nästan som mitt andra hem för jag reste så mycket runt i Sverige och medverkade på olika konferenser och mycket annat att det kändes faktiskt skönt att få komma till ett rum där jag bara kan slappna av på kvällen och inte behöva göra något som man gör hemma.
Här föreläste Anette Wisser och Camilla Jansson som båda jobbar som diakon. Känns härligt att se att det finns döva som arbetar med Diakon. Det var gripande att se Camilla som blev rörd och visar sitt sanna jag för hur tufft det är att arbeta som Diakon och det är inte lätt att vara ensam. Man vill så mycket för många och man kämpar för att skapa och bygga förtroende hos döva och för döva är det betydesefull att få se en diakon som själv är döv. Vi behöver verkligen flera som läser till diakon. Camilla, du är underbar, du är stark och du lyser så mycket av glädje så kram på dig. 
Bilden är tyvärr dålg men men!..
På kvällen var det gudtjänst och här är Camilla Jansson och Johan Selin. Måste bara säga att det var en härlig känsla att få se två döva som ledde gudtjänsten och det är ju inte ofta som man får se det. Jag beundrar dom båda för de lyckades med att nå sina mål som inte är lätt för oss döva. Att läsa till Diakon eller Präst är tufft och dom trodde på sig själva vilket är bra. Vi behöver fler som Camilla och Johan.
Är nöjd med helgen, men ack så trött så det blir nog en tidig kväll att hoppa i säng för att orka med veckans arbete!
....
Veckan har gått fort och man börjar inse att det är så kallt ute och jag tycker det är otroligt för sommaren var ju här och vips är det grått och trist ute, men vad gör man åt det.
I veckan var vi värdfamilj till en trevlig tjej från Holland som besökte Sverige och Risbergskaskolan. Channie är med i utbyttesprogram och i vår åker hon till Holland och stannar hos tjejen som vi hade. Tycker det är bra med utbyttesprogram och jag antar att Channie nu längtar att få åka till Amsterdam så hon räknar nog dagar och månader :0)
Tidigare i veckan har jag fått en underbar besök av en vän jag inte träffar på 17 år!!!!.. Det är otroligt och jag är så glad att man har fortfarande kontakt alla de år som gått . Jag och barnen fick besök av
Aaron Kubey och sist jag såg honom var han en liten pojke så jag fattar inte riktigt att han blivit så stor och en snygg ung man. Aaron kommer från USA och bor i Connecticut som ligger nära New York och han arbetar som regissör/teater producent för National Theatre for the Deaf - motsvarande Tyst Teater som vi har i Sverige.
Jag lärde känna Aaron när han var 9-10 år gammal genom hans syster, Diane. Diane och jag var rumskamrater när jag läste ett år som utbyttesstudent på Model Secondary School for the Deaf - High School Year. Det var 1986 så det var evigheter sen, men Diane och jag blev som systrar och jag åkte några gånger hem till hennes familj som bodde i Chicago och där blev jag liksom en i familjen och familjen var en stor stöd för mig på den tiden.
Är glad att jag fortfarande har fin kontakt med Diane och hennes fina familj. En kväll ringde Aaron upp Diane via Skype och vips så kunde vi se varandra och vilken härlig känsla - att få se Diane så långt bort "over there" och vi pratade, skrattade och tog upp en massa minnen vi hade tillsammans. Det var en underbar kväll och fick en härlig dag med Aaron.
Tidig på morgonen så följde Aaron med mig för att lämna Colin och Yannick på fritids och på så kort tid hemma så fick de tre en fin kontakt. De skrattade och busade och förstod varandra trots att Aaron pratade på Engelska och även tecknade på Amerikanskt Teckenspråk. Killarna gillade verkligen Aaron och såg upp till honom så det var härligt att få se dom tillsammans. Synd bara att det blev så kort så kort, men vi hoppas att de får ses igen någon dag och få busa mer med varandra.
Veckan gick fort och det var en bra vecka med att få prata på Engelska, Amerikanskt teckenspråk och Holländska!
Fin Sushi Afton med fina vänner!
Kvällen var fin med fina vänner och gud vad vi skrattade och hade mycket att snacka om. Vill tacka er för att ni kom och det gör vi gärna om igen. Vi hoppas med att boka lokal och bjuda flera fina tjejer till en trevlig kväll och det får bli snart så snart.
Bjuder på två bilder
Barndomsvänner
Fick besök av fina Nanette och hennes söta dotter, Isabella nu i helg. Jag hade Sushi afton i går kväll med 6 fina tjejer och det var helt underbar. Bjuder på bilder på barndomsvännen
Givetvis ska solstrålen Rhianna vara med på bild..
Funderar verkligen på att...
Gå i självförsvar och lära mig att försvara från de sjuka män som förstör ens liv!.
Nytt övervall på en kvinna hände i min hemstad och nu är jag uppriktigt sagt trött
och ledsen och orolig.
....
Bild: google.se
Funderar lite på om jag slösar min tid på att blogga för jag känner inte lika mycket respons från mina läsare. Så jag funderar faktiskt på att göra timeout och sen se om jag ska blogga i fortsättningen eller inte.
Sen har jag andra tankar på att blogga på en annan sida som jag har hittat och gillar så får se om jag ska blogga där istället men frågan är då om jag ska informera er eller inte för vad är skillnad på att meddela er? Inspiration har börjat sinna och jag vet nästan inte vad jag ska blogga om här.
På den andra bloggsidan är det en familjeforum - blogg om familjer och om barn och det kanske är där jag får mer respons efrersom man kan dela med andra familjer om livet som ensamstående mamma till fyra barn.
Tror jag ska testa där och bara helt enkelt göra timeout här.
Det kan hända att jag bloggar här då och då när jag känner för det!
/Ha en fin kväll!
Äntligen men...
Det är en enorm känsla, men ändå är känslan där någonstans att man inte ska vara 100% säker på att känna sig trygg. Jag tror det kommer att ta tid för mig att våga tro och hoppas att det upphört och att vi alla kan känna oss säkra.
Kommer iallafall att se till att både jag och flickorna ska vara 100% trygga och sen kan slappna av.
Våldtäktsvågen!
Bild: google
Nu är det så att den (de) som skrämmer slag på oss kvinnor åter har våldtagit en kvinna tidig på söndag morgon tidigare misslyckades idioten att våldta en ung kvinna ca 15 min mellan händelsen och tack vare att vittnet kom förbi men att idioten hann sticka gör mig bara förbannad!.
Jag blir förtvivlad över att läsa om det och ja uppriktigt sagt trött och man känner stress inom sig och så oroar man sig för mina flickor och för mig själv.
Hur ska vi känna oss trygga när polisen ännu inte gripit de som sätter skräck i Örebro?. Polisen har DNA testat 500 män och inte fått träff på dessa män och det är skrämmande tycker jag. Att det kan ta så lång tid är också otroligt.
För ca 2 veckor sen var det ett våldtäktförsök just ganska nära där vi bor och nu inträffar det här. Ni kan tänka er hur vi mår. När flickorna vill gå ut för att träffa sina kompisar så frågar jag alltid var de ska ses, hur de kommer hem och om det blir sent och ja det blir liksom ett förhör för annars har jag svårt att släppa iväg dom.
Stoppa våldtäkterna nu!!!
Söndag den 10 okt!
Tappert steg jag upp och fixade lite och sedan vaknade killarna lagom själva i tid för att äta frukost och sen cykla iväg till Birgittaskolan där de har sin basket träning kl halv nio. På vägen dit så tänkte jag mycket på att det funkar ju bra nu än så länge att cykla med killarna, men sen då? när det börjar bli riktigt kallt och halt ute vad och hur gör man då? visst man ska ta bussen och det är det jag fasar för och anledningen jag gör det är för att det är jätte dåliga buss tider på sönagar att jag knappast vågar kolla tiderna, men nåväl det är bara att acceptera sen och som viktigast är att låta killarna få träna eftersom de valt basketen.
Jag vet att ni säger att jag aldrig klagar och fixar det och det, men ibland måste man bara tänka så att det blir tufft och det är bara att le och acceptera det!.
Bild: från mobilkameran
Bestämde mig att gå upp och kolla lite på killarna och sen satte jag mig ner för att:
surfa lite och svara mail som man fått. Det är perfekt att ha en liten laptop och attta med den när det behövs och så är det ju sp praktiskt att packa ner. Tiden gick verkligen fort och vips så hade killarna tränat klart.
Vi cyklade hem igen och nu ska jag iväg med mellantösen Tina som behöver en ny jacka och sen ska jag och killarna iväg på kalas för att fira M.
Önskar er en fin söndag!
Härlig dag med två väninnor!
I morse vaknade jag tidigt och jag önskade innerligen att jag kunde sova igen, men nix jag var för pigg trots att klockan var 6!!!.. Tog det lugnt och surfade och fixade lite ditt och datt.
Halv tio stack jag till stan för att möta upp Pernilla och Malin med söta Ebba för att kolla lite runt på Loppis som det var i Nikolais församlingshem. Fyndade ett par skor och lite kläder till killarna mina och det var inte så lätt att hitta för man såg massa små barnkläder. Under tiden då jag kollade på kläderna så insåg jag att mina killar har ju verkligen blivit stora och det var ju inte länge sen de var så små.
Både Pernilla och Malin fyndade kläder och saker och när vi var klara så gick vi ut nöjda med ett glatt leende på läpparna. Vi bestämde oss att fika på Expresso House och det var hur trevligt som helst och satt och snackade om allt mellan himmel och jord. Därefter gick vi runt lite och kollade lite i affärer och jag såg äntligen till att köpa två träningsskor till mina grabbar som behöver det inomhus eftersom de spelar basket och fotboll.
Solen sken strålande idag och man gick hem glad och nöjd och jag vill tacka Pernilla och Malin för en underbar dag och det hoppas jag att vi gör om igen.
Bjuder bilder från dagens bravader – bilderna kommer från min mobil så bilderna är inte så perfekta men vem bryr sig när man haft en underbar dag.
Söta Ebba som blivit så stor för sist jag såg henne var hon bara 2-3 månader. Underbara ögonfärg och en härlig leende som lätt smittar av skratt.
God bröd med lite gott tillhörighet och blåbärspaj med Moccha Late var inte så dumt - det var supergott!. 
Fina Malin och hennes söta dotter. Ebba. Kul att ses och det var ju evigheter sen vi gjorde det. Snart ses vi igen och har trevlig tjejkväll med några tjejer och jag längtar. 
På loppis fyndade jag de här skorna till Nick och skorna var helt oanvända och kostade bara 50 kronor så man gjorde ett bra klippt. 
Den här träningsjackan köpte jag till Colin för 10kr och sen köpte jag några träningskläder till och för allt jag köpte betalade jag 100kr och det var ju perfekt. Måste ta och gå på loppis lite oftare nu när man har två killar som båda inte har samma storlek längre!.
Till middagen gjorde jag tacopaj och barnen gillade det och snart ska man fixa lite mys och kolla någon film på tv. Vi ska också tända ljus och jag älskar hösten och när det är mörkt ute så att man kan mysa med barnen och att alla ljus som tänds bara lyser och då känner man sig varm inombords och bara njuter för stunden.
Trevlig lördag!
Jag hoppas att mamman och DO vinner över försäkringsbolaget!
Sjukt att man lever år 2010 och att flera försäkringsbolag nekar folk med funktionshinder att teckna försäkring.
Här är en artikel om en mamma vars son nekades teckna försäkring hos trygg -Hansa. Jag hoppar innerligen att de vinner över försäkringsbolaget.
Ingen försäkring för döv pojke
Diskrimineringsombudsmannen, DO, har
beslutat att stämma försäkringsbola-
get Trygg-Hansa som inte vill låta en
kvinna i Arlöv teckna en försäkring
för sin döve son.
Trygg-Hansa avslog kvinnans ansökan
redan för tre år sedan med motivering-
en att sonen led av en hörselnedsätt-
ning.
Försäkringsbolagen har fortfarande
möjlighet att sortera bort kunder med
olika funktionsnedsättningar och han-
dikappförbunden kräver nu lagstiftning
mot det. DO stämmer nu Trygg-Hansa på
200.000 kronor
Text: SVT nyheter
Mina prinsar
Tandfen!
Bild: Addie
Colin har på kort tid tappat flera tänder och den här veckan har han tappat 2. I går drog jag ut en tand om var så himla lös att jag lyckades övertala honom att dra ut en och det var lätt och han blev förvånnad att det inte gjorde ont.
Colin tycker mycket om tandfen som har varit på besök lite mer än vad den gör och att han fått pengar gör honom himla glad.
I morse vaknade Colin och gick raka vägen till glaset och där låg en peng och han log.
Hur mycket lägger ni i glaset för en liten tand ert barn tappat?
Ha en skön dag!
Kvällens träning!
I dag var det en tuff dag på jobbet och jag kände mig helt slut, men så fick man sms av söta Pepo som undrade om jag orkar träna tillsammans med henne och jag sa JA direkt för jag behövde få träna av mig. Vi bestämde att ses om 30 minuter så man är glad att man bor nära Friskis och Svettis så det var bara att ändra och klä på sig träningskläder och sen powerwalkade jag och hade min mobil och hörlurare för att lyssna på musik under tiden.
Bilder säger mer än vad man skriver så här bjuder jag bilder från kvällens träning. Tack Pepo för att du finns och att du peppar upp mig och att vi tillsammans kämpar på. 
'
Hon ler av rent slump när jag tog kort på henne, men hon kämpade verkligen på och var knall röd i ansiktet efteråt.
Ler jag eller kämpar jag? antigen smålog jag över att Pepo tog bilder eller så kämpade jag. Men det var verkligen tufft och man ville ge upp men med Pepos stöd så orkade man! 
Phu snart så snart är man klar sen ska man varva ner! 
Här ser vi till så att vi inte får ont efter en timmes intensiv träning och glada och nöjda är vi.
Morgonpigg!
Bild: Google
Klockan är halv sex och har varit vaken sen lite mer än 45 minuter!. Ibland önskade jag att jag sov längre, men jag kan helt enkelt inte sova mer än 6 timmar!! Sover jag mer än 6 timmar så vaknar jag med en sprängd huvudvärk.
Jag försöker ofta få mig att lägga mig tidigt på kvällarna, men det går helt enkelt inte om man vill fixa lite ditt och datt i hemmets vrå.
Det bästa med morgonen är att jag får en lugn sinnesro inom mig, tänka på gårdagen och planera dagens uppgifter. Jag plockar också fram kläderna till killarna så att de kan klä på sig snabbt och bara få koppla av framför Disneychanel eller Nickelodeon innan man ska iväg till skola och fritids. Faktum är att varje morgon är en dag jag inte vet vad som händer strax innan vi ska iväg. Killarna kan bråka och vips ligger en av dom och tjurar och då tickar klockan och jag blir stressad och ja en av dom är långsint så det kan ta långa minuter tills det går över och då är jag redan svettig!!!. Andra dagar så är de härliga och bara går iväg när man säger att det är dags och det är ofta det händer så. På väg till fritids är något jag också måste vara vaktsam mot för att kolla tiden för killarna pratar och vips kan de slå eller till och med också tjura och vägra gå!.
Som sagt så vet jag aldrig hur dagen börjar när man ska iväg till jobbet, men det är ju så i vardagen och ja en ensamstående mamma som trots allt ändå hinner i tid till jobbet.
Ha en fin onsdag!
Utv.samtal
I dag hade jag utvecklingssamtal med Colin och hans nya fröken som heter Evelina. För Evelina var det något nytt med att ha en teckenspråkstolk så hon var lite ovan kring situationen, men samtalet gick jätte bra och jag är nöjd.
Colin har lärt sig mycket på så kort tid och han är en bra elev och är omtyckt av många och har många vänner.
Det som var något nytt var att efter direktiv från skolinspektionen så måste lärarna skriva omdöme på elevernas skolgång så jag var lite ovan med att läsa varje lärares kommentar om Colin. Det var inga negativa kommentarer utan positiva och att alla tycker att Colin är duktig och sköter sig jätte bra i skolan.
Colin gillar dock att prata och kan vara lite pratig på lektionerna - kanske han fått det av mig eller?. Vi gjorde en överenskommelse att jag ska påminna honom hemma att han ska prata mindre på lektionerna och att han själv ska försöka komma ihåg och inte vara en pratkvarn.
Evelina nämnde också att Colin har lärt sig som blixen och kan plötsligt läsa och kommit långt i jämförelse med sina klasskamrater och att han även räknar snabbt. Jag berättade lite om våra unika koda barn som många av er känner igen, att våra barn lär sig snabbt att läsa och skriva och att det är tack vare teckenspråket. Colin kan alfabetet på teckenspråk bra och på den vägen har det hjälpt honom mycket. Läraren tyckte det var intressant och det var nytt för henne.
Både Colin och jag är nöjd med utvecklingssamtalet och jag är stolt över min grabb även om han är en pratkvarn.
Dagens bild..
Härlig höstmorgon!
Bild: Från min kära mobilkamera!
Klockan var ca fem över åtta och det var en härlig höstmorgon för mig och killarna. Vi var på väg till basket träningen och cyklade. Det är först nu som jag känner en härlig höst tid - man har liksom inte haft en riktig höst känsla för sommaren bara försvann och det var nästan direkt kallt på en gång när man återgick till jobbet och barnen till skolan.
Så det var en härlig morgon med en härlig känsla.
Killarna mina är på glatt humör och träningen gick bra och lika fint var det att cykla hem.
Vi har solstrålen Rhianna hos oss sen i går och nu sitter de och tittar på film som jag hyrde igår, men de hann dock att somna före, så nu mysar alla tre på soffan och kollar film.
Klockan är elva och jag ska nog passa på att vila en stund.
Ha en skön söndag!
Det är skönt..
Att åka till Marieberg helt själv utan barnen för att handla mat på Willys. Med ungarna kan det bli mycket gnäll över att de pekar på vad de vill ha och då blir jag så stressad och irriterad.
Nu på morgonen bestämde jag att sticka helt själv och bara få en tyst stund och timmar med att handla mat och ta det riktigt lugnt.
Gud vad tyst det var och man var liksom i paradiset! 
På väg hem från Willys och inhandlat mat. Blir så när man ej har bil eller så, men jag har ju aldrig klagat och tar gärna bussen för att handla mat.
Nu är Colin på disco
På väg till Disco för att träffa Adnan, Hampus och några till för att tillsammans gå på disco.
Någonstans är Colin där med sina kompisar och har super trevligt.
Storstyrrorna hämtar honom sen så det ska bli spännande att få höra honom om kvällens första upplevelse.
Ha en skön kväll ni alla!
Mys stund!
Mys stund mellan storasyster och lillebror. Här läser Colin en bok för Tina.
Olas bok är en enkel och lätt läst bok som han nu läser och lär sig på skolan. Varje vecka har han läxa och nu ville han göra klart läxan och satt tillsammans med Tina för att läsa för henne. Det har underlättat för mig att låta Colin få läsa boken med Channie eller Athina för att hjälpa honom om han säger fel eller så och det känns bra att han får den hjälp som han behöver eftersom jag inte hör så bra.
Colin ville göra sin läxa klart fast läxan var tills på onsdag så nu slipper han tänka på det, men kommer att få träna lite kvällen innan ifall han glömt vad det handlar om.
Älskar att se mina barn så fina tillsammans och just den mys stund de hade - det är inte ofta man får se det.
Gulliga Colin
mamma har du gått på disco förut?
Jag: Ja det har jag och det började nog också från klass 1 sen har jag gått på massa olika platser där man har disco.
Colin med stora ögon och glatt leende: Men vad coolt då kommer jag också gå på många olika disco ställen. Vad coolt så coolt!
Colin är för gullig för gullig..
