3 månader sen och saknar...
Det har varit en ära att få ha Donna i hela 12 år och här är hon, vår älskade Donna:

Det var en tuff beslut med sorg i hjärtan att avliva Donna - hon led och hade svårt att andas, svårt att gå och röra sig, hörde dåligt och blev stressad när små barn sprang runt omkring. Jag ville låta henne gå men samtidigt inte - känslor som stred inombords mig.
Men vi bestämde och den dagen vi skulle avliva henne kändes det när man såg på Donna att hon kände stor lättnad och hade den känslan att tacka mig för att låta henne gå.
Det var en märklig känsla men vi hade det där bandet om att nu måste vi skiljas oss åt och vet att en dag ses vi igen.
Jag sätter upp bilder som kan vara känsliga - men så är det på livet - livets mening, att möta döden och att känna att man sen får ro. Det var en känslosam process men efter allt kände jag en stilla ro i själen för jag vet att Donna har det bättre där hon nu är.










Barnen var med i hela processen och jag som mamma tycker det är viktigt att de får möta livets svåra stunder och att så är det mening med livet. Barnen gjorde en fin gravplats och vi valde en fin ställe och bestämde begrava henne i vår sommarstuga.

Tänker på Hasse Anderssons sång då han sjöng Englahund - men lite annorlunda tänker jag på sången om vår älskade Donna och har ändrat lite på texten.
Hej du speleman kan du svara på min fråga
Den e ärlig o jag menar varje ord
När vår herre släcker livets låga
och de e dags att lämna denna jord
Får älskade Donna komma upp till himeln
Hon är snäll och hon har vart en riktig vän
Hon e klok o fin o skatten e betald
Får man det du speleman då blir jag glad
Jag svarar lite enkelt som man gör
Du din hund kommer säkert till himlen
när hon dör
Så i himlen där hon nu är så ska ni glädjas
över alla de år med Donna och se upp
i det blå och känn med glädje att
Nu skuttar Donna upp i det blå utan smärta
och där uppe kan hon känna sig fri, fri som
en fågel upp i det blå.
Hejsan! tittade förbi genom olika blogg och hamnade hos din. sorgligt berättelse om era bästa vän Donna. Jag tyckte det var bra gjort att barnen var med under processen och att "förstå" meningen med livet är så. ... Förstår du saknar henne och tänka på fina minnen ni hade haft tillsammans. Ni kommer nog att mötas därborta en vacker dag långt i framtiden. Ta hand om er. // Jess
Tack tack :) kram
Så vackert! Bra gjort av dej! Tårarna strilar nerför mina kinder, och över de fina bilderna och texten! MegaKram!
Fick tårar.....Fint skrivet o bra gjort av dig.
Jag vet faktiskt inte hur jag ska klara mig när jag förlorar Astor :/
Han blir 5 nu i okt. så det närmar sig ......dalmatiner lever inte oftast mer än 9 år..
:/
Fint skrivet av dig om Donna.... Jag tittar å min milo, en dag hans tur.. vill ej tänka den dagen kommer... han är snart 7 år nu.
kramar
Tårarna var på väg ner. Mycket fint var det faktiskt! KRAAMM
Det var fint, hade lite tårar....
:) kram
Vackert skrivet om Donna, tårarna rinner ner! Du fick 12 år med henne, och minnet kommer alltid finnas kvar.
Få se hur länge jag får ha Mio :-) för evigt får man hoppas :-) hehe
JÄTTEKRAM
fint mamma! puss
fick tårar i ögon. jätte fin och sorg.. min förre hund som gick bort. hon var 12 år gammal. hon e collie och lika färg som din donna.. den är vacker.. kram på er..
Jättefint!Tårarna rann.. har följt upp Donna sen hon var hundvalp.. Saknar henne.. Hon var alltid glad när gästen/gäster kom och hälsade på..
Sov gott, lilla Donna!
Kram
Så vackert.. Krammm
Åå. jag tåran när jag läst och det är såå sooorg inom mig och jag vet det är bäst för donna och det är så fint av dej som tog barnen dit och titta på..
Sova gött donna och Många kram till er alla.
Grät när jag läste. Mina barn var också med när vår Shiva fick komma till himmelen och det var rätt att göra så. Jag minns Donna från hon var valp och vet precis hur du och barnen kände er. Sov gott lilla Donna! Du leker nog med Shiva där uppe! Vi ses när det är vår tur!
Iréne
Tack ni alla som tycker jag skrev fint om Donna. Egentligen skulle jag gjort det precis efter Donnas bortgång men jag orkade inte och det är först nu som jag kan skriva om sorgen och saknaden.
Kram Addie
Men oj vad tårarna flödar här, saknar Donna jag med så mycket. Hennes nos som puffade på mitt ansikte på morronen när hon ville gå ut glömmer jag aldrig.
Ni fick många fina år med henne, nu har hon det roligt med Shiva däruppe :)
Kram
ÅH, jag lider med dig.
Jag vet hur det kändes och vad ni upplevde.- Jag rös eftersom vår hund fick värdig avslutning på sitt liv ungefärlig samtidig tiden?
Ja det var väldig vacker begravning. Det påminns likadant vår hunds begravning här hemma på landet. Ni hade fått nu många fina minnen samt fina åren med lilla damen. Puss